In Between

 

Jag har ett problem. Jag har större delen av mitt liv varit en extremt extrovert människa. Alltså en sådan som får energi av att vara med människor och därför alltså bara kastar sig ut i sociala sammanhang och tillställningar så fort tillfälle ges. Men nu på sista tiden har jag känt att jag håller på att omvandlas till en introvert person, av någon oklar anledning. En sådan som alltså blir helt utmattad av krävande sociala situationer. Problemet är att jag tror jag har fastnat någonstans mitt i transformationen. Jag har liksom hamnat in between. Jag känner ett extremt sug efter social interaktion och sällskap och kastar mig fortfarande ut och beblandar mig med mänskligheten hela tiden, eftersom att det är så jag har gjort hela mitt liv. Sedan när jag är mitt i händelsernas centrum tänker jag mest ”ånej vad gör jag nu”.

Det jag syftar på nu är inte när jag umgås med mina vänner såklart. Denna tanke dyker oftast upp på ytliga mingel, event, i matbutiken och liknande. Jag hatar att handla mat nuförtiden. Får panik och blir helt stressad och utmattad av alla människor som rör sig runt i lokalen. Åka tunnelbana är också helt hemskt. Det har jag slutat med helt och promenerar för det mesta till möten och liknande. Bra för min hälsa i och för sig. Nu när jag skrev detta inlägg insåg jag att det jag beskriver låter lite som social fobi och inte som någon som är introvert. Kanske är det jag har gått och dragit på mig. Hmm. Ska googla. Brb.

Kommentera