#pison24

Häromdagen fyllde Pia 24 år. Det firade vi med bubbel, blommor, mexikanskt och drinkar i platspåsar på YUC samt presenter såklart. Vi är ju inte snåla, hennes bästizar. Temat blev rosa då alla gäster av en händelse hade inhandlat presenter och övrigt i olika nyanser av den färgen. Great minds think alike som vi brukar säga. Pia gillar ju inte temafester men lite rosa har ju ingen dött av. Himla kul hade vi. Pangkalas. Och kan verkligen rekommendera att äta middag och dricka drinkar på YUC. Dock borde ni gå dit en vardag och gärna så tidigt på kvällen som möjligt om ni vill höra vad övriga vid bordet säger. Musiken är inte försiktig av sig nämligen. Ska du ut med ett stelt sällskap och föra eller på en tinderdejt där du vill undvika obekväm tystnad är det dock perfekt att gå till YUC sent på kvällen och på helger. Det är mitt tips. Men du gör som du vill. Ditt liv, ditt val.

Halv åtta hos Nixon & Pison

Så här kan det se ut klockan halv åtta på Sveavägen 82. Pia står för det mesta av det konstnärliga i hushållet. Hon är ett geni på både att måla, sjunga, laga mat, fota och designa fina logotyper tillexempel. Alla är inte bra på allt men alla är bra på något och vissa är bra på en jäkla massa grejer. Pia är ett lysande exempel på det sista. Vänner som henne ska man hålla hårt i. Jag och Pia håller i varandra ibland när någon står för nära kanten på vår franska balkong. Viktigt att ingen av oss roomies ramlar ut där tycker vi. Bor ju ändå på fjärde våningen. Kan gå illa.

Vi vet hur man äter middag

Vi vet hur man äter middag. Eller mest Pia. Det var hon som kom på vad vi skulle äta och hon som lagade maten. Matgeni den där. Ibland har man flyt i livet. Som när man råkar bli roomie med en som är världsbäst på att laga mat. Medan Pia lagade världens godaste rödbetshummus var jag och och Emma trevliga och drack vin. Någon måste ju göra det också om det ska bli en riktig mysmiddag.

Idag ska jag iväg på lite fotouppdrag. Folk har ju fått för sig att jag är fotograf så de bokar in mig på sånt. Jag brukar förklara att jag inte är bra på att fota utan bra på att fixa bilderna fina i photoshop i efterhand men det är sällan folk kommer ihåg det. Orden låter ju lite lika så det är väl lätt att blanda ihop kanske. Varje gång en fotograf är i närheten ska folk hålla på och säga saker som ”Nikilina, det här är X, hen är också fotograf!!”. Sedan lämnar personen oss med någon typ av tanke om att den har hjälpt oss att få igång en diskussion om vårt gemensamma fotointresse. Om jag inte är på humör att förklara att jag är en photoshopper och ingen photographer brukar jag försöka ta mig därifrån så fort som möjligt. Helst innan personen börjar diskutera kamerainställningar eller objektiv med mig. Kör alltid på autoinställningen. Så har liksom inte så mycket att bidra med i den diskussionen.

Lördag på Sveavägen 82

För er som missat det driver jag och Pia öppet hus på Sveavägen 82. Där vi bor alltså. Vi bjuder på allt ifrån AW till hummus, bubbel, pianospelande med vacker sång, middagar, solning på vår franska balkong och häng i allmänhet för sällskapssjuka människor i Stockholmsområdet. Idag tex var det dagsfest på Kåken och självklart stod vår lägenhet öppen för härliga filurer som ville komma i rätt mood innan festligheterna. Mest för Linn idag då. Det var hon som dök upp. Räckte gott och väl tyckte jag och Pia. Vissa personer liksom fyller upp hela lägenheten med härlighet bara dom och då behövs det inte så mycket mer. Syftar nu på stjärnor som Linn tex som var här idag då. Hon gjorde hummusen som det bjöds på idag. Sådana som henne ska man hålla hårt i om man driver öppet hus-verksamhet.